SW_Free_Stocks.
Hem Blogg

RPA

RPA står för Robotic Process Automation och är en sorts mjukvarurobot som man lär upp att för att utföra repetitiva, monotona arbetsuppgifter. Att ordet robot förekommer i sammanhanget beror på att en RPA efterliknar det arbete som en människa skulle ha gjort. Men i detta fall är det alltså ingen fysisk robot, utan en mjukvarurobot som integreras direkt i datorn. Till skillnad från andra automatiserade processer som arbetar i bakgrunden, bakom mjukvaran, arbetar en RPA direkt i användargränssnittet på ungefär samma sätt som en människa skulle ha gjort.

Hur fungerar RPA?

I regel tränar man upp RPA:n till att använda de redan befintliga mjukvarorna som ett företag använder sig av. Detta kan bland annat göras via en metod som kallas för screen scraping, som innebär att man först läser in och översätter information från programmet som RPA:n ska arbeta i.

Ett väldigt simpelt exempel på en RPA kan vara följande: tänkt dig att du har fått tillbaka 1000 betalda fakturor från kunder in till ett faktureringsprogram. Din uppgift är att bocka i en ruta för att markera att dessa är betalda, och sedan klicka på OK. Då dyker nästa faktura upp, och du repeterar.

Detta är förstås ett väldigt monotont och repetitivt arbete. Men tänk nu att du säger åt din muspekare att röra sig själv över skärmen. Den klickar i rutan, och efter två sekunder hoppar den och trycker på OK. Om och om igen. Det är exempel på ett enkelt macro, och ett väldigt enkelt robotliknande, automatiserat arbete.

Nu är det så att man i regel inte ser på någon skärm vad RPA:n gör. Varken skärm, mus, eller tangentbord behövs, utan allt sköts automatiskt i det systemet där RPA:n är installerad.

Dessutom kan de automatiserade och mjukvarubaserade robotarna som utgör en RPA idag göra betydligt mer avancerade uppgifter med flera steg och där varje steg består av ett antal utföranden.

RPA:n är dessutom smart nog att vänta in programmen den arbetar i om någonting skulle hända, eller om saker och ting skulle ta längre tid att ladda än det brukar.

Vilka är användningsområdena?

Syftet med en RPA är att frigöra arbetstimmar från oss människor så att vi kan syssla med mer kreativa och svårlösta uppgifter. Styrkan med RPA är alltså att den kan utföra enkla uppgifter, väldigt snabbt, 24 timmar om dygnet. Det är alltså inget smart program i den mening att det själv vet vad den ska utföra.

Ett exempel är Trelleborgs kommun där man med hjälp av en RPA har förkortat handlingstiden det tar för personer som ansöker om försörjningsstöd från två veckor till mindre än två dagar.

Hur ser framtiden ut?

Ett av utvecklingsområdena för RPA är att kombinera den med AI-teknik. RPA i kombination med AI skulle exempelvis då kunna läsa återkopplingar från kunder kring en viss tjänst eller funktion, avgöra ifall det är en positiv/negativ återkoppling, och kanske till och med strukturera upp dem på ett sådant sätt att personal snabbt kan se vilka förändringar man borde titta på. För en sådan uppgift krävs dock maskininlärning och att roboten har någon typ av förståelse för mänskligt språk och ordens relativa betydelse. En sådan RPA kallas istället för IPA, Intelligent Process Automation.

Nätexpert: ”Darknet snart var mans egendom”

När termen ”Darknet” dyker upp i media brukar det vara i sammanhang av pedofilnätverk, droghandel, datastölder och annan kriminell verksamhet. Darknet brukar beskrivas som en dold del av Internet där användare med hjälp av speciella webbläsare, som Tor, med hjälp av kryptering kan röra sig fritt och bedriva handel med den virtuella valutan Bitcoin, skyddade från myndigheters insyn.

En sådan webbmiljö, där både sändare och mottagare kan verka ostört, blir naturligtvis attraktiv för allehanda kriminell verksamhet. Men kommersen kring narkotikahandeln uppvisar också karaktäristika som påminner om webbhandel med vanliga lagliga produkter som böcker eller skor.

Kommersen öppnar upp

Webbsidorna är prydliga och lätta att handla på. Den som skriver till webbhandlaren med frågor om produkterna får ett artigt svar. De nationalekonomiska principerna finns alla där: marknaden – och till syvende och sist efterfrågan – styr över pris och kvalitet och handlarna är generösa med villkoren.

För den som oroar sig för arbetsrättsliga villkor inom narkotikaindustrin finns också handlare som erbjuder rättvisemärkt ekologiskt kokain – kokain som enligt utsago inte passerat colombianska narkotikakungars blodbestänkta händer, utan som framställts av bönder i Guatemala. 20 procent av köpesumman utlovas också gå tillbaka till lokala utbildningsprogram.

2010-talet är Darknets epok

All denna kommers – med moderna webbutiker och kundvård – är en häpnadsväckande bedrift. Det menar journalisten Jamie Bartlett som i en bok nu aktuell på svenska driver tesen att Darknet hållet på att bli mer besökt av vanliga människor.

Internet har ömsatt skinn många gånger, menar han. Webben grundades på 70-talet som ett militärprojekt, ändrade under 80-talet skepnad till ett nätverk för akademiker, togs under 90-talet över av kommersiella företag och invaderades under 2000-talet av sociala medier.

Så 2010 innebär övergången till Darknet?

– Ja, det är här det börjar. Vi går redan igenom ett sådant skifte. Internet har redan förändrats över de senaste tre-fyra åren. Folk använder redan anonymiserande program. Företag gör också om sina appar så att de ska bli anonyma. Man ser redan stora delar av Internet bli ”mörkt”, säger han.

Människor både mer och mindre anonyma

En anledning till detta skifte kan vara att människor och företag blivit allt mer medvetna om myndigheters övervakningsambitioner, men också att fler upplever en ökande rädsla över att bli hackad och bestulen på känslig information.

– Vi har också en intressant situation där folk delar mer och mer information i vissa avseenden, men är väldigt noga med att vara anonyma i andra avseenden. Folk kan vara väldigt publika på Twitter, och vara väldigt anonyma på Darknet. Jag tror vi kommer att få se mer av den fragmentiseringen i framtiden.

Trots att de illegala verksamheterna, däribland droghandel, kan anses vara det mest uppseendeväckande aspekterna med Darknet så menar Jamie Bartlett att det inte är dessa delar som kommer att växa i första hand.

– Droghandeln är helt klart här för att stanna, så länge det finns efterfrågan. Men det är social media och nyhetssajter som kommer att växa, säger han och påpekar att Facebook redan finns på Darknet.

Olagligheter trängs med politisk aktivism

Det krypterade ytorna ger inte bara skydd åt olaglig aktivitet, utan också åt laglig sådan men som av etablissemanget anses omoralisk.

– De lever sida vid sida. Du har visselblåsar-sidor bara några länkar bort från olagliga porrsajter. Folk använder Darknet av samma anledningar. Det kommer inte att förändras, säger han och tillägger att det på grund av dessa finns viss frustration hos användare som nyttjar Darknet för politisk aktivism, samt hos dem som utvecklar Tor-nätverket.

– Det finns en spänning mellan goda och dåliga krafter. Men jag tror att Darknet i slutändan aldrig kommer att användas endast i goda avsikter.

Men om vi nu står inför ett publikt användande av Darknet, hur kommer de krafter – myndigheter och andra – som avser att avlyssna internetanvändares aktiviteter att reagera?

– Om allt fler surfar anonymiserat så tror jag att de måste lägga om sin strategi. Jag tror att de kommer försöka installera spionprogramvara, eller försöka hacka sig in, i människors telefoner och datorer.

Bitcoins ännu i startgroparna i Finland

I december 2013 fick Finland sin första Bitcoin-automat och nu har det också blivit möjligt att använda den virtuella valutan som betalmedel i både affärer och restauranger. Tills vidare är det ändå främst teknikentusiaster som gör inköp med Bitcoins.

Krypterad valuta

Krypterad valuta

Finlands första Bitcoin-automat.
Krypterad valuta
Bild: Niklas Evers
virtuell valuta

Enligt en kartläggning på Bitcoinportalen Bittiraha finns det drygt 20 företag som kan ta emot Bitcoins i Finland. Ett av företagen är restaurangen Kynsilaukka som ligger i centrala Helsingfors. Restaurangen har accepterat Bitcoins i drygt en vecka och krögare Rasmus Berg är nöjd med resultatet.

– Hittills har det gått bra. Vi har haft ungefär 10 kunder som betalat med Bitcoins den senaste veckan.

Betala ur virtuell plånbok

Att betala med Bitcoins är ingen konst. Berg visar hur han matar in en summa i euro på sin läsplatta. Sedan skapar en applikation en QR-kod som kunden scannar av med sin smarttelefon. Då kunden scannat av QR-koden är det bara att skicka iväg pengarna som förvaras i kundens virtuella plånbok.

Berg säger att det främst är teknik- och dataentusiaster som använder sig av valutan. Han tror inte att Bitcoin inom en överskådlig framtid blir populärt bland resten av kunderna.

Bland restaurangens mer tekniskt specialiserade kunder hittar vi bröderna Jeremias och Nicolaus Kangas som tillsammans driver programvaruföretaget Kangas Bros. Företaget utvecklar betalningslösningar för handel med Bitcoins, och står bland annat bakom den virtuella plånboken Easywallet. Företaget är finskt men enligt bröderna är riktar de sig i första hand mot en global marknad.

Tredje världen stor marknad

– Det är svårt att se nyttan med Bitcoin i Finland. Vi har redan ganska smidiga transaktionssystem och vem som helst kan öppna ett bankkonto här. I tredje världen finns länder där det nästan är omöjligt att göra betalningar på nätet, säger Nicolaus.

Jeremias är inne på samma linje.

– I Afrika kan det kosta flera månadslöner att öppna ett bankkonto, men med Bitcoins kan man göra pengatransaktioner på nätet till ett mycket lågt pris. Dessutom blir smarttelefoner och datorer både vanligare och billigare överallt i världen, säger han.

Bankprotest?

En del har också velat ge bitcoins politiska förtecken.

– Det nuvarande betalningssystemet väcker kritik och bankerna anses ha för mycket makt i det rådande valutasystemet, funderar Nicolaus Kangas.

I december 2013 fick Finland sin första Bitcoin-automat. Automaten finns i en affär i centraltunneln i Helsingfors centrum. Då Yle Nyheter på torsdag prövade att köpa Bitcoins från automaten var en Bitcoin värd drygt 420 euro.

Läs också:
Bitcoins växtvärk

Kvinna lurad på 28 000 av falsk annons

Tv-profilen Filip Hammar har länge kämpat mot några bedragare som utnyttjar hans namn i bluffannonser. Syftet är att lura folk att investera i bitcoin. Nu har en kvinna i Hässleholm blivit av med 28 000 kronor.

Hässleholm • Artikeln publicerades 9 augusti 2019

Polisen fick i veckan in en anmälan från en kvinna i 75-årsåldern, hemmahörande i Hässleholm, som blivit lurad på pengar i tron att hon investerade i bitcoin genom ett seriöst företag hon hittat på nätet.

– Hon hade tryckt på en länk där tv-profilen Filip Hammar gjorde reklam för att han tjänat väldigt stora pengar på samma sätt, säger Robert Loeffel, presskommunikatör på polisen.

Men vad Hässleholmskvinnan i stället råkat ut för är ett både avancerat och svårstoppat bedrägeri.

Bedrägeriet har tidigare mest cirkulerat på Facebook, men nu sprids det via Googles annonsnätverk och syns på både svenska och utländska nyhetssajter.

Det hela går ut på att bluffmakarna vill lura folk att investera i kryptovalutan med hjälp av falska nyhetsartiklar där Filip Hammar påstås bli intervjuad.

Och trots att Filip Hammar gör allt han kan så verkar bedragarna omöjliga att få stopp på.

Enligt nyhetssajten Breakit, som granskat bluffarna och själva låtit sig luras i jakten på bedragarna, har Filip Hammar till och med satt ihop ett eget team för att få stopp på det, utan resultat.

När han i maj månad polisanmälde de falska annonserna gick han även ut med en varning via Aftonbladet, för att förhindra att folk skulle bli lurade.

– Det är som en råttinvasion på Facebook med bilder på mig. Det är ganska många som har lämnat ut sina kortuppgifter och sånt. Det är jag jävligt ledsen för, sa han till tidningen då.

Men trots alla varningar så har flera polisanmält att de gått på bluffen. I måndags, den 5 augusti, rapporterade Aftonbladet om en 77-årig man som blivit lurad att föra över 250 euro, det vill säga runt 2 700 kronor.

Samma dag kunde Aftonbladets reporter se Filip Hammars bild i samma typ av bluffannonser på bland annat brittiska tidningen The Suns sajt. Artikeln som den fejkade annonsen leder till har då utformats att se ut som en artikel från Dagens Nyheter, skriver de.

I Hässleholmsfallet berättar Robert Loeffel att kvinnans bank har lyckats rädda en del av pengarna genom att stoppa transaktionen.

– Det verkar som om hon kunnat få tillbaka 7 800 kronor i alla fall av de 28 000, säger han.

Resten av pengarna blir dock svåra att få tillbaka.

Även kända profiler som journalisten Fredrik Strage, H&M:s storägare Stefan Persson och författaren Camilla Läckberg har fått sina namn och ansikten kapade i den här typen av bluffannonser.

Bitcoin fortsätter rusa – närmar sig 13.000 dollar

Publicerad:29 juni 2020, 10:00Uppdaterad:2 juli 2020, 10:52

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

– Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

– Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

– Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

– Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

– Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Få betalar lösensumma till cyberligan

Organisationer och företag i hela världen har blivit drabbade av ramsomware, ett så kallat utpressningsvirus. I nuläget verkar dock utpressningen inte ha gett någon större ekonomisk utdelning, inte som en del experter trodde i det initiala skedet av attacken.

Robert Malmgren är IT-säkerhetsexpert på företaget Romab.

– Mina amerikanska källor som i vanliga fall är väldigt pålitliga kom med uppgifter om miljontals dollar men nu så här några dagar senare så har det visat sig att det handlar om betydligt mindre summor, säger han.

LÄS MER: Nordkorea kan ligga bakom it-attacken

Använder virtuell valuta

För att transaktionerna inte ska gå att spåra till mottagaren så används så kallade bitcoins, en virtuell valuta.

SVT Nyheter har bland annat besökt en blogg som drivs av australiensaren Troy Hunt. Där finns länkar som visar hur många som betalat lösensumma till någon av de tre bitcoinadresser som används av de som ligger bakom attacken.

– Jag skulle bedöma den bloggen som en säker källa, säger Robert Malmgren.

För att få fram de olika summorna till de olika adresserna så krävs det en omräkning till bitcoin, just nu är en bitcoin värd cirka 15.000 kronor. En sammanräkning visar att de tre adresserna i nuläget har dragit in nästan en halv miljon kronor.

Robert Malmgren bekräftar att summan även stämmer överens med de källor han har.

LÄS MER: Ykeskriminella utpressar på nätet

Betalar inte lösensummor

Anledningen till att inte fler har betalat beror enligt IT-säkerhetsexperten på att viruset främst har riktat sig till större företag och organisationer.

– De har som policy att inte betala den här typen av lösensummor, de har dessutom oftast betydligt bättre backup-system än vad ett litet enmansföretag eller en privatperson har, säger han.

De som ändå har valt att betala måste återställa sina filer manuellt, med hjälp av dem som utsatt dem för attacken via ett chattprogram.

– Det tyder på att de som står bakom inte hade räknat med en så här stor spridning. Då hade de använt sig av ett program som skickat en dekrypteringsnyckel  så fort de fått ett kvitto på att lösensumman är betald, säger Robert Malmgren.

LÄS MER: 22-åringen som råkade stoppa den globala it-attacken

Fler kommer att betala

När nyheten sprids över världen att de som valt att betala lösensumman faktiskt får hjälp att låsa upp sina datorer så tror Robert Malmgren att fler privatpersoner kommer att betala.

– Betalar man inom tre dagar så kostar det 300 dollar, efter ytterligare tre dagar så kostar det 600 dollar, det är ändå inte så mycket pengar för någon som inte har backup till sitt lilla företags bokföring, säger han.

För de organisationer och stora företag som blivit utsatta är detta ändå en dyr läropeng, speciellt då exempelvis sjukhus i England blivit drabbade menar Robert Malmgren.

– Jag hoppas att det inte har kostat några liv, säger han.

LÄS MER: En rad sjukhus drabbade

Efter att den skadliga utpressningsmjukvaran Wannacry drabbat över 200.000 personer i 150 länder, så kan en hårdare granskning av den digtala kryptovalutan Bitcoin bli aktuell. Det skriver Wall Street Journal.

Det här är bitcoin – och så fungerar digitala valutor och blockkedjan

En anledning till att bitcoin blivit en snackis under 2017 är förmodligen att priset på en bitcoin skjutit i höjden. Från runt 800 dollar i januari har kursen rusat till nästan 8 000 dollar nu i november.

Den som investerade tidigt och sedan låg kvar har alltså gjort sig en rejäl hacka.

Men vad är egentligen bitcoin – och hur fungerar det?

BitcoinBildkälla: TT Nyhetsbyrån

Bitcoin är digitala pengar, ibland även kallad för kryptovaluta. Det finns numera över 1 000 olika kryptovalutor på nätet, men bitcoin är utan tvekan den största med ett samlat marknadsvärde idag på runt 120 miljarder dollar, alltså över en biljon kronor.

– En viktig sak att förstå med bitcoin är att det inte finns något specifikt företag eller land bakom det. Som tillgång fungerar det likt guld, värdet bestäms helt enkelt av vad folk är villiga att betala för det, säger Eric Wall, expert på kryptovalutor hos finansteknikbolaget Cinnober, till Nyheter24.

Bildkälla: TT Nyhetsbyrån

Bitcoin uppstod 2009, men än idag är det oklart vem eller vilka det var som egentligen uppfann det. En användare som kallade sig Satoshi Nakamoto lade ut koden på ett publikt nätforum, men försvann sedan när fler och fler förstod potentialen och hjälpte till att utveckla det som idag är bitcoin.

Syftet med bitcoin var att göra det möjligt att betala och skicka pengar över internet utan inblandning från en tredje part, alltså till exempel en stat eller en bank.

– Någon listade ut hur man kunde skapa digitala tillgångar som inte gick att duplicera så som det annars går att göra med vanliga datorfiler. Att lösa det problemet i ett datorsystem som ska vara öppet för vem som helst att använda är oerhört komplicerat. Det är därför det tog till 2009 innan någon löste det, säger Eric Wall.

Uppfinningen som gjorde detta möjligt är en teknik som kallas för blockchain, eller blockkedja på svenska.

– Det är ett sätt för datorer i ett nätverk att skapa en databas tillsammans, säger Eric Wall.

I bitcoins fall kan man säga att blockkedjan är en stor publik och decentraliserad loggbok där alla transaktioner registreras helt öppet i så kallade block. Det här betyder också att vem som helst kan följa alla transaktioner hela vägen tillbaka till den första.

Alla dessa block sitter ihop som en kedja – en blockkedja.

BlockkedjaBildkälla: Pixabay

Blockkedjetekniken anses vara extremt säker.

När en transaktion registreras måste den nämligen godkännas i de olika blocken. Om ett block därför skulle bli hackat skulle de övriga blocken reagera och inte godkänna transaktionen. För att hacka bitcoin krävs det alltså att man hackar samtliga datorer som är uppkopplade till nätverket, vilket i princip anses som omöjligt.

Alla i nätverket måste dessutom förhålla sig till samma regler, och för att kolla att alla följer reglerna används kryptografi.

– I bitcoin är dessa regler konstruerade på ett genialt vis som gör det lönsamt att vara med och driva och öka säkerheten av systemet, vilket har gjort att bitcoin har fått ett eget liv på sätt och vis, som en slags digital organism som inte går att stänga ner, säger Eric Wall.

BitcoinBildkälla: Pixabay

Man kan köpa bitcoins på olika växlingssajter och kryptobörser runt om i världen. Sedan förvarar man sina bitcoins i en så kallad bitcoinplånbok.

– Bitcoin har potentialen att bli ett överlägset sätt att förvara värde på än något vi har i dag just eftersom att den är digital och immun mot inflationsåtgärder såsom staters penningpolitik. Jag tror att människor kommer att häpna när de börjar inse potentialen som finns i bitcoin, säger Eric Wall.

Se också klippet där sparekonomen Claes Hemberg förklarar hur du enkelt håller koll på den vanliga börsen:

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

Experten avslöjar: Bolag bunkrar bitcoin inför hackerattacker

Ett utbrett säkerhetshot mot både svenska och internationella konsumenter och företag är så kallad ”ransomware”.

Det är skadlig programvara som används för att utpressa mottagaren på pengar, ofta genom att ta filer på datorn som gisslan via kryptering. 

Experten Bogdan Botezatu är analytiker på det rumänska säkerhetsföretaget Bitdefender. 

Företagen litar blint på hackarna.

Han säger att ökningen av ”ransomware” varit lavinartad sedan 2014 och att det har blivit en mycket lukrativ bransch.

”Det uppstår i snitt 14 nya familjer av ‘ransomware’ varje månad. Konkurrensen bland hackarna är väldigt stor”, säger han.

Numera riktar hackarna oftare in sig på företag, snarare än enskilda konsumenter, eftersom de har råd att betala större belopp.

”Sjukvården, finans, bank, telekom och utbildning är de mest utsatta sektorerna. Men nästan alla större företag har någon gång drabbats”, säger Bogdan Botezatu.

Är din bild att de generellt brukar betala?

”Ja, de är mer än villiga att betala för att få nyckeln som avkrypterar datorerna. Pengarna kommer från deras cyberförsäkringar, och inte från deras egen balansräkning. Det är den enklaste vägen ut.”

”En del data kommer att försvinna, men de flesta företag har backups och kan leva med det”, fortsätter han.

Bogdan Botezatu varnar för att det är en naiv inställning att enbart förlita sig på försäkringsbolagen.

”Det är intressant att ‘ransomware’-branschen faktiskt helt och hållet bygger på förtroende. Företagen litar helt enkelt blint på att hackarna ska skicka över krypteringsnyckeln när betalningen är överförd”, säger han.

Varför är det ett problem?

”Även om den kortsiktiga ekonomiska skadan är försumbar handlar det om förtroende, mot både kunder och marknaden. Vi har sett otaliga bevis på att företag värderade till flera hundra miljarder dollar nästan blivit helt värdelösa när återkommande intrång avslöjats, till exempel sökmotorn Yahoo”, säger han.

Men vad är alternativet till att betala när ett företag väl blivit infekterat av ransomware?

”Att lösa det manuellt. Men det är en mardröm för företag att en it-avdelning på 20 personer ska arbeta dygnet runt i vecka för att åtgärda kanske 1 000 infekterade datorer”, säger han.

De flesta hackare tar betalt i kryptovalutor som bitcoin. Då är transaktionerna i regel anonyma och svåra att spåra för både polismyndigheter och företagen själva.

”Nästan alla bolag jag pratar med säger att de har ett lager av bitcoin, i fall olyckan skulle vara framme. De har lagt en del på fickan, särskilt eftersom det kan vara svårt att få tag på bitcoin med kort varsel när det tidigare fluktuerade i pris mellan 5 000 och 20 000 dollar”, säger Bogdan Botezatu. 

I de fall myndigheter och experter lyckas spåra förövarna kan de ofta placeras i länder som ingick i gamla Sovjetunionen eller i Kina. Men där tar det ofta stopp, säger Bogdan Botezatu, eftersom misstänkta brottslingar sällan lämnas ut från dessa länder vid brottsutredningar.

Kan man skylla ökningen av cyberbrott på kryptovalutor?

”Det är svårt att svara på om just bitcoin varit avgörande, men ospårbara och digitala valutor är en viktig förutsättning. Före 2017 kunde vi experter följa bitcoin-priset för att upptäcka om en ny stor ‘ransomware’-attack hade inträffat någonstans i världen. Då ökade efterfrågan kraftigt och spekulanter lockades till valutan”, säger han. 

”Ransomware” planteras i bolagens it-system på många olika sätt. Det kan till exempel handla om att lösenord har läckt vid tidigare tidpunkter, att systemen infekteras genom spammejl med skadlig programvara, att företrädare på företaget blir lurade att lämna ut uppgifter, eller att en tredje part blivit hackad.

Läs mer: It-profilen: ”Jag skulle aldrig ha en uppkopplad högtalare hemma” 

Analytiker på it-jätten Microsoft har räknat med att hela marknaden för cyberbrott kommer omsätta knappt 6 000 miljarder kronor vid år 2022.

”Det är fortfarande väldigt lönsamt att vara cyberkriminell. För varje dollar de investerar får de i snitt tillbaka 1 400 dollar”, säger Bogdan Botezatu.

”Ransomware” är bara ett tillvägagångssätt som cyberkriminella använder, till exempel är överbelastningsattacker mot hemsidor fortfarande mycket vanliga. Hackarna drar nytta av att allt fler enheter i samhället är uppkopplade, både i privatpersoner hem och ute i stadsmiljön, genom att ta kontroll över dessa och dirigera trafik mot hemsidor. Sedan utpressas bolagen på pengar för att hackarna ska sätta stopp för attacken. 

”Vi slår världsrekordet i överbelastningsattacker varje år”, säger han.

Knäckfrågan är hur så väl företag som privatpersoner ska klara av att försvara sig mot de olika attackerna. Bogdan Botezatu, vars Bitdefender säljer antivirusprogram, menar att det inte bara räcker för företag att köpa in extern mjukvara.

”Ett antivirusprogram är bara ett lager. Det viktigaste är snarare att it-avdelningen över huvud taget har koll på alla uppkopplade enheter för att minska attackytorna. Kriminella går så klart efter lägst hängande frukterna”, säger han.

Han menar att det är vanligt att företag ofta inte har koll på exakt hur många, eller vilka, enheter som är uppkopplade mot det interna it-systemet.

”Man kan inte skydda sig mot allt, men målet måste vara att du ska kunna upptäcka allt. När en attack väl har skett måste företaget kunna analysera hur djupt nere i skiten de är, till exempel om kunduppgifter blivit exponerade”, säger han. 

Läs mer: Fler cyberattacker mot svenska företag: ”Säkerheten hänger inte med” 

Bogdan Botezatu lyfter okunnighet inom personalstyrkan som en annan risk.

”Jag vill att företag ska utbilda all sin personal. Vi har nått en kritisk punkt där datorer faktiskt är vapen. Inget bolag skulle ge en förmånsbil till en anställd utan att fråga efter ett körkort, men så agerar man inte vad gäller arbetsdatorer eller telefoner.”

I längden skulle det också bli billigare att utbilda än att investera i mängder av dyra programvaror – och inte minst att betala utpressarna.

”Om du som anställd inte faller för ett spam- eller bedrägerimejl ska du så klart ha beröm, men det finns tyvärr hundratals av dina kollegor som gör det i dag”, säger Bogdan Botezatu. 

Bitcoin rasade efter att hackare gjorde intrång hos börs

Publicerad:29 juni 2020, 10:00Uppdaterad:2 juli 2020, 10:50

Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.
Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.

Rätt ekonomisk information i rätt tid är viktigt inom Life Science för att dessa bolag ska kunna gå ut med denna till investerare och på marknaden. Noterade bolag har i tillägg specifika regler och rapporteringstider att följa. 

– Det är extra roligt att jobba med life science- och utvecklingsbolag just för att de är så intresserade av sina siffror, säger Malin Wikstrand, redovisningskonsult på Accountor. 

Malin Wikstrand sitter på Accountors Lundakontor i Medicon Village Science Park. Accountor har haft kontor där sedan 2012 då Medicon Village startade upp, idag en nätverksmiljö med 150 företag och organisationer med tillsammans 2200 medarbetare. Det är en intressant miljö att finnas i och Accountor har life science samt forsknings- och innovationsföretag härifrån som kunder. Hon tycker det är inspirerande att sitta nära kunder. 

– Det är roligt att man kan stöta på varandra, ta en kaffe eller lunch och lyssna på hur det går för deras projekt. Det är en häftig miljö att sitta i, säger Malin Wikstrand. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountors samarbete med Life Science-bolag. 

Börsnotering ställer fler krav

Malin Wikstrand tycker om att jobba med bolag som har tydliga rutiner. Att sätta upp rutiner och att arbeta helt digitalt är hennes vardag. Är bolagen börsnoterade har de fler krav på sin ekonomiska information och på transparens. 

– Det är roligt att vara med i den processen, säger Malin Wikstrand. 

Effektiviserar och professionaliserar

Ett bolag hon jobbar med, Pledpharma, noterades på Nasdaq förra året.  

– Sedan vi började jobba med Accountor har vi gått över från mycket manuell hantering av ekonomiarbetet till helt digitalt arbete. Utöver att digitaliseringen har effektiviserat ekonomiarbetet ger den också en skalbarhet. Vi kan växa utan något större merarbete. Arbetet flyter dessutom på obehindrat oavsett var i världen vi är samtidigt som vi samarbetar med Malin Wikstrand i Lund och Peter Einarsson, senior advisor på Accountor, i Stockholm, säger Yilmaz Mahshid, PhD, CFO på Pledpharma. Han fortsätter:

– Övergången till Nasdaq med rapportering enligt IFRS gör att det behöver vara bra kvalitet på rapporteringen samt att vi är mer pålästa då vi genomgår granskning från många håll. Processerna och arbetet inom ekonomi har professionaliserats till en helt annan nivå och Accountor har varit en del utav den professionaliseringen. 

Fakta Accountor 

Accountor är en del av Accountor Group, en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

I Sverige är de 300 anställda, varav 270 konsulter på 8 orter. Accountor Group har över 100 kontor i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Ryssland och Ukraina. De drivs av en passion att uppnå resultat och att sträva mot framgång tillsammans med sina kunder. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountor här. 

Bedragare lurade Ingalill på 400 000 kronor – Ekuriren

– Jag tycker inte att jag är naiv eller okunnig. Jag tror att vem som helst kan bli lurad.

Det säger en sörmländsk pensionär, som blivit lurad på 400 000 kronor av internationella bedragare. Hon vill vara anonym i tidningen, men vi kan kalla henne Ingalill.

Allt började med att hon sett annonser för att handla med kryptovalutan bitcoin. När hon även fick ett mejl om detta, var intresset väckt och hon lämnade ut sina kontaktuppgifter. Strax därefter blev hon uppringd av någon med erbjudanden om att tjäna pengar på handel med bitcoins. Samtalen följdes av många, många fler med nummer från olika delar av världen.

– Jag trodde på den första aktören som ringde. Och som var noga med att säga att jag inte skulle bry mig om de andra, berättar Ingalill.

Det slutade med att pengar fördes över, pengar som enligt uppgift växlades om till bitcoins.

– De var väldigt snabba med att “växla” pengarna till kryptovaluta. När man sedan vill ha tillbaka dem, går det inte, eftersom svenska banker inte tar emot kryptovaluta. Då får man betala för att kunna växla tillbaka.

Men allt var en bluff. Alla pengar, både de hon först trott sig investera, och de hon betalat för att få tillbaka dem, försvann.

För att enkelt få tillgång till Ingalills konton, lyckades bedragarna förmå henne att installera ett program som gjorde det möjligt att fjärrstyra hennes dator. Den som tog över datorn agerade snabbt.

– Då känns det som om blir våldtagen på något sätt, men blir frusen och bara stirrar på skärmen.

Ingalill förstod snart att hon blivit lurad. Hon betonar samtidigt hur förslagna bedragarna är.

– När en person jobbat färdigt, tar en annan över och går inte det kan det hända att man får prata med ytterligare en person, som utger sig för att vara någon specialist …

Ingalill blev lurad av internationella så kallade Bitcoinbedragare, organiserade kriminella med bas i Ukrainas huvudstad Kiev – något som Dagens Nyheter avslöjat i en stor granskning. 

Hon är långtifrån ensam, och väljer att berätta vad hon råkat ut för eftersom hon vill att det uppmärksammas, så att inte fler luras. Och hon vill att det sätts stopp för bedragarna. Hon är besviken både på polisen och på sin egen bank. Polisen la de omgående ner hennes anmälan med motiveringen att brottet inte går att utreda. Banken kontaktade henne när de såg transaktionerna, och sa att hon antagligen blivit utsatt för ett bedrägeri. Men de kunde inte stoppa överföringen. Pengarna var borta.

Att bedragarna kan vara skickliga och förefalla trovärdiga, gör det desto viktigare att vara försiktig. Hur ska man då tänka, för att undvika att bli lurad?

Stefan Andersson är chef för privatrådgivning på Sörmlands sparbank. Ingalill är kund i en annan bank, och Andersson känner inte till detaljerna i hennes fall. Men han har några generella råd. 

Att vara skeptisk till erbjudanden som låter alltför bra är en god tumregel, menar han. Och framför allt råder han den som är intresserad av att investera i något att själv ta initiativet och kontakta någon trovärdig rådgivare.

– Då är det bäst att själv kontakta sin bank eller sin rådgivare. Om man blir kontaktad av någon som erbjuder saker som låter väldigt bra, då ska man vara väldigt skeptisk.

Framför allt ska man akta sig för att lämna ut koder eller att logga in i sin internetbank på uppmaning av någon över telefon.

Banken avråder från att överhuvudtaget investera i kryptovalutor.

Bitcoin prisdiagram

Top Brokers