Bitcoin har rusat mer än 1500 procent i år.

Utöver Trumps eskapader, fake news och hurrikaner, blir bitcoins och kryptovalutors frammarsch den stora nyheten när 2017 sammanfattas.

Bitcoin var länge något som bara de väl insatta och kryptoanarkisterna brydde sig om. Men i och med den raketartade uppgången har världens medier, banker och småsparare fått upp ögonen för det som lanserades 2008 av en mytomspunnen programmerare som kallade sig själv Satoshi Nakamoto (mer om bakgrund längst ner).

Ämnet kryptovalutor lämnar knappt någon oberörd. Wall Street-chefer på Citi till JP Morgan till Vanguard pratar om klyptovalutor som en ”pest”, “ett bedrägeri”, något ”för kriminella” medan techmagnater som Bill Gates ser potentialen i bitcoin och dess underliggande teknologi – blockkedjan – som spås bli en av kommande årtiondets stora genombrott.

Samtidigt har bitcoin inget underliggande värde; få förstår sig på hur det fungerar; det är helt oreglerat, och kan svänga i pris med tiotals procent inom ett dygn. 

Är det här 2000-talets tulpanbubbla, eller en uppreppning av IT-boomen? Eller håller vi på att vittna begynnelsen av en totalt digitaliserad ekonomi? 

Häng på thrillern som var 2017 och ta ifatt det makalösa händelseförloppet som gjorde kryptovalutorna mainstream. 

1. Bitcoin 15-dubblar sitt värde

Markets Insider

I januari var en bitcoin värd omkring $1000 dollar. Pådrivet av kraftig spekulation under hösten, snuddade ett mynt häromveckan $20,000 innan ett kraftigt fall strax innan jul. Just nu ligger den årliga avkastningen på bitcoin på mer än 1500 procent. Dessförrinnan hade bitcoin som bäst peakat vid omkring ett tusen dollar per mynt några år tidigare.

2. Folk blir rika över en natt

Fotograf: TechCrunch/Flickr

Kryptokraterna. Med den makalösa prisstegringen har gjort en liten klick tidiga bitcoin-investerare rejält förmögna – i alla fall för stunden. Det uppskattas att omkring 1000 människor äger 40 procent av alla bitcoin; motsvarande en summa på nästan 900 miljarder kronor med dagens kurs.

Bland de allra rikaste bitcoinmagnaterna finns tvillingarna Tyler och Cameron Winklevoss – bäst kända för tvisten med Mark Zuckerberg om upphovsrättigheterna till Facebook (filmatiserad i Social Network).

De två bröderna fick ordentlig ersättning i rättegången mot Zuckerberg och investerade tidigt 11 miljoner dollar i bitcoin – en placering som växt sig till 1,3 miljarder dollar idag. ”Vi tänker inte sälja förrän bitcoin är värt minst lika mycket som guld, eller omkring $380,000 dollar per mynt,” sade Tyler Winklevoss till New York Times nyligen. ”Om ens då.”

LÄS MER: Världens första bitcoin-miljardär: Det här är bara början

Även i Sverige finns kryptovärdlens nouveu riche. Till exempel, som VA Finans tidigare uppmärksammade, har programmeringsexperten Alexander Bottema ökat värdet på sina livsbesparingar – som alla användes för storshopping av bitcoin – med tusentals procent sedan 2013.

Bitcoins fader Satoshi Nakamoto, vem han än är, uppskattas äga bitcoin till ett värde motsvarande 20 miljarder dollar.

3. Alternativa mynt exploderar 

ICO Bonanza. I kölvattnet av bitcoin har många andra kryptoentreprenörer skapat sina egna mynt, och dessa har lösgjorts till allmänheten genom Initial Coin Offerings (ICO). En svallvåg av pengar har svämmat till dessa alternativa kryptovalutor, ”altcoins” och gjort att ICOs i år överskridit mängden pengar som investerats av världens riskkapitalister.

Bland de omkring 1360 olika altcoins som finns idag är de kändaste uppstickarna Ethereum, Ripple, Bitcoin Cash, Dash och Zcash – de flesta är variationer på bitcoin. Skillnaderna mynten emellan är främst tekniska, och skiljer sig åt gällande saker som smarta kontrakt, mängden mynt, storleken på minnesblocken där transaktionerna lagras med mera.

Bitcoin är den överlägset största kryptovalutan idag, och står för omkring 265 miljarder  av kryptovalutamarknadens totala kapitalisering på 600 miljarder dollar (5 biljoner kronor), enligt Coinmarketcap.com.

Här är Business Insiders lista på de 29 kryptovalutor som nyligen var värderade till 1 miljard dollar eller mer.

4. Bitcoin föder en avkomma 

Bitcoin Cash. Efter misslyckade försök att åtgärda bitcoins långsamma transaktionstider och höga –kostnader, lanserades i augusti en så kallad ”hard fork” av bitcoin, avknoppningen bitcoin cash. Den nya  kryptovalutan erhölls som en sorts nyemission: Alla som ägde 100 bitcoin fick plötsligt 100 i bitcoin cash.

Det har under hösten uppstått ett politiskt krig mellan bitcoin och bitcoin cash lägren, inte minst efter att svenske bitcoin-veteranen och bitcoin.com medgrundaren Emil Oldenburg avslöjade till Breakit att han sålt alla bitcoin för att helt gå över till bitcoin cash (bitcoin.com förespråkar idag bitcoin cash). Bitcoin cash är idag den fjärde mest värdefulla valutan och upplevde nyligen en stark uppgång efter att Coinbase, den ledande kryptovalutamäklaren, gjorde valutan tillgänglig för handel.

Här förklarar dock svenske blockchain-experten Magnus Kempe till VA varför bitcoin cash inte löser bitcoins problem.

5. Finanseliten tar avstånd…men inte alla

“Undvik som pesten”. Många är de Wall Street veteraner som känner hotet av kryptovalutor och gått till hård attack under hösten. ”Undvik som pesten” sade Vanguard-grundaren Jack Bogle, medan Jamie Dimon, vd för JP Morgan, sa att han bitcoin är “ett bedrägeri”, och lovade ge kängan åt den trader som handlade med dem.

Även på hemmaplan har Nordeachefen Casper von Kosull föst misstro över bitcoin: Han kallade bitcoin nyligen för ”en absurd konstruktion” och pekade på de risker det kan smitta av för det finansiella systemet.

På akademiska fronten har nobelprisvinnarna Joseph Stiglitz samt Paul Krugman gett valutan en ordentlig släng, syftandes till det faktum att bitcoin är helt oreglerat.

Efter något mer försiktiga inledande kommentarer från Goldman Sachs-chefen Lloyd Blankfein, kom nyheten haromveckan: investmentbanken ska öppna en trading desk för kryptovalutor.

6. Bitcoins ånglok: Asien

Bitcoin bonanza i öst. Bitcoin och kryptovalutor styrs i mångt och mycket av det som händer i Asian. (Ja, även Alexander Bard har noterat saken i denna kolumn.)

Sydkorea står för så mycket som en en femtedel av den globala handeln och är en av världens främsta handelsplatser för kryptovalutor.

Deutsche Bank uppskattar att omkring 40 procent av all handel i kryptovalutor under hösten gjordes av japanska män i 30 till 50-årsåldern.

När man tittar på själva utvinnandet av bitcoin är Kina dominant. Fler än 70 procent av bitcoin ”mining pools”, datornätverk som löser de algoritmer som ger upphov till nya bitcoin, sitter idag i Kina, enligt Jordan Rochester på investmentbanken Nomura.

7. Vad tusan är en bitcoin egentligen?

Diskussionen går. Är det en valuta? En handelsvara? En tillgång? Ett digitalt medel för värdelagring?

Vad bitcoin egentligen är torde vara en relevant fråga för alla som lägger sina sparpengar i blöt. Vi vet att det inte har något direkt underliggande värde – men det har de pengar vi använder idag inte heller för den delen, menar många.  

Även om bitcoin kallas digital valuta, har dess egenskaper enligt många experter mer likheter med guld än kronor och dollar. Det just för att det är svårt att acceptera bitcoin som betalmedel. Morgan Stanley skrev nyligen i en analys att bitcoins riktiga värde ”kan mycket väl vara noll” just därför. Banken erkände dock att bitcoin kan komma att bli ett digitalt medel för värdelagring.

Många insiders inom industrin, däribland Christoffer de Geer, grundare av svenska bitcoinmäklaren BTCX – som nyligen i Di Digital gav svar på tal till Nordea-chefen von Koskull – menar, liksom många av hans kolleger inom branschen, att kryptovalutor först och främst är ett protokoll i stil med internet.   

Bland svenska bitcoin-communityt, där en frontfigur är YouTube-stjärnan Ivan Liljeqvist, tar spekuleringen i bitcoin bort uppmärksamhet från dess större potential. Enligt Liljeqvist kan valutor som bitcoin, som inte kontrolleras av stater och gäller överallt på jorden, bli det som ger världens fattiga en röst i finansmarknaderna.

8. En kopp kaffe för 250 kronor?

Fotograf: AP/Privat

Transaktionskostnader. Allt eftersom handeln i bitcoin ökat, har det allt blivit långsammare och dyrare att köpa och sälja mynten. Enligt Business Insider tar det i genomsnitt 4,5 timmar att registrera en bitcoin transaktion på blockkedjan, medan det kan kosta uppemot 250 kronor att göra en transaktion.

Det har såväl blockkedje-experten Magnus Kempe, samt bitcoin.com-grundaren Emil Oldenburg poängterat. Likartade problem drabbar givetvis andra kryptovalutor. Tidiga bitcoin utvecklaren Jeff Garzik sa nyligen till Di att bitcoins ”barnsjukdomar” bör åtgärdas, och därför lanserade han i december en ny altcoin med kortare transaktionstider: united bitcoin.

Business Insiders brittiska chefredaktör Jim Edwards skriver att bitcoins ”illikviditet kan bli ett enormt problem när bubblan spricker”. När alla investerare ska ut samtidigt genom en ytterst trång nödutgång, blir det panik, menar han. Grafen nedan visar hur väntetiderna för transaktioner har ökat i takt med bitcoinpriset.

Blockchain Luxembourg SARL

9. Bitcoin > Danmark

Miljöbov. Enligt Bitcoin Energy Consumption Index, som mäter mängden energi som går åt för att urvinna, eller ”mine”, bitcoin, slukar kryptovalutan nu mer energi än 19 olika europeiska länder, inklusive Danmark. 

Orsaken till att energimängder är de komplexa algoritmer som bitcoin ”miners” måste lösa, vilket kräver allt mer datorkapacitet. 

Andra problemområden har knoppat fram under året, inte minst hackerattacker mot stora bitcoinmäklare – vilket resulterat i att tusentals människor mist sina innehav i valutan.

10. Kryptovalutahandeln sprider sig till institutioner

Fotograf: Mark Lennihan

Dags för ETF. Oavsett vad banktopparna på Wall Street säger, har intresset bland investerarproffs och börser världen över blomstrat i år. Det finns nu hundratals hedgefonder som aktivt spekulerar i bitcoin.

Tidigare under december lanserade Chicago-baserade mäklarhuset CBOE världens första bitcoin terminskontrakt (“futures”), dvs värdepapper som låter folk spekulera i kryptovalutans prisrörelser utan att faktiskt äga dem. Intresset ska ha varit stort, men många är de som frågar sig vad som händer om en bubbla späs på med en derivatmarknad som i stil med Lehmankraschen 2008 kan komma att mångfaldigt förvärra konsekvenserna av en möjlig priskrasch.

Veckan efter Cboe följde mäklaren CME Group upp med sina egna terminskontrakt. 

CBOE har nyligen följt upp sin futures lansering med ansökan till Securities and Exchange Commission (SEC) om att släppa sex olika ETF-instrument som ska skugga bitcoin futures.

11. USA-börserna väntas lansera bitcoin ETF:er 2018

Fotograf: TT

Show me the money. Där pengarna finns, dit följer Wall Street; och kryptovalutor är inget undantag. New York Stock Exchange lämnade nyligen in en ansökan hos SEC om tillståndet att lansera två börshandlade fonder, ETF:er, som ska skugga bitcoin futures och ge investerare möjligheten att både blanka och satsa på kryptovalutan utan direkt ägarskap, rapporterade Business Insider. 

Tidigare i år ansökte bröderna Winklevoss om tillståndet att lansera en bitcoin ETF via sin mäklarstartup Gemini, men blev förnekade. 

12. Hur skaffar jag mig bitcoins? Eller är allt bara ett stort ”scam”?

Fotograf: Steven Senne/AP

Guldrush eller konkurs? När det kommer till kritan, hänger bitcoins öde 2018 på privata investerares vilja att fösa in pengar i god tro – oavsett alla frågetecken. Varför skrapa ihop en avkastning på 3 procent på tråkiga börsbolag när man kan kamma hem 1500 procent på någon månad? Samtidigt verkar risken lika stor att allt rasar samman och det blir en “kryptovinter”, som Jeff Garzik, en tidig bitcoin pionjär, nyligen förutspådde till Dagens Industri.

Handelsplattformar som Coinbase, eToro och Gemini blir alltmer populära när hypen tar vid. 

Bitcoinfebern tog sig till Sverige i höst, då bolaget XBT Providers bitcoin-certifikat under december månad var bland de mest handlade värdepapprena på Avanza och Nordnet. Nu uppskattas omkring 40,000 svenskar äga bitcoin till ett värde av cirka 2 miljarder kronor, enligt Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Så fungerar kryptovalutor:

De centrala byggstenarna i bitcoin och andra kryptovalutor är att de är decentraliserade, anonyma och utan transaktionskostnader (den sistnämnda har kommit under attack i år).

Allt bygger bygger på tekniken ’blockchain’, eller blockkedjan – en digital loggbok som noterar varje transaktion i en lång kedja av kod som i sin tur består av krypterade block. När bitcoin byter ägare, skapas ett spårbart ”record” som inte går att ändra i efterhand. Satoshi Nakamotos stora geni anses ligga i att han med blockkedjan löste ”double spending” problemet, det vill säga samma bitcoin kan omöjligen spenderas två gånger.

Dessutom begränsade Nakamoto andelen bitcoins till 21 miljoner, och skapade smarta incitament för programmerare för att urvinna – och belönas med – bitcoins genom att lösa algoritmer genom så kallat ‘proof of work’. Just nu halveras andelen bitcoins enligt ett fast schema, vilket gör att det sista myntet blir utvunnet år 2140. Det är det här systemet, med ett fast antal mynt, som gjort att kryptovalutan talas om ett ’digitalt guld’ – ett alternativt sätt att lagra värde (givet att tillräckligt många människor verkligen ger värde till bitcoin). 

SW_Free_Stocks.