Den nya, omtalade Facebookiniterade “kryptovalutan” Libra är mer olik klassiska bitcoin än vad man kanske tror.
Det har varit mycket rubriker om Facebooks Libra, men nu börjar experter ifrågasätta om innovationen verkligen kan kategoriseras som en kryptovaluta.
CNBC kategoriserar skillnaderna i tre olika fack; teknologin, användningsområden, och det regulatoriska landskapet.
1. Olika teknologier
Den mest uppenbara skillnaden för respektive valuta landar i den underliggande teknologi som valutorna baseras på.
För bitcoin så överses varje transaktion av systemets användare och dessutom anonymt på en publik blockchain. Förenklat kan man säga att det är en slags decentraliserad databas, där det är omöjligt att mixtra med transaktioner. Alla som är med i systemet ser vad som händer och hålls uppdaterade kring transaktioner.
Libra använder sig också av blockchain-teknologi, men till skillnad från bitcoin så bygger Libras system på en särskild behörighet, i varje fall i nuläget. Detta innebär att transaktioner endast kan läggas till på kedjan av ett mindre antal betrodda grupper.
Läs även: Detta behöver du veta om blockchain
Här kommer den så kallade “Libraföreningen” in i bilden. Ett schweiziskt bolagssällskap med intressenter som Visa och Uber, som investerar i projektet för att få plats som en betrodd grupp i Librasystemet.
Experter inom området menar att bara detta är avgörande för att inte kalla Libra för en riktig kryptovaluta.
2. Olika användningsområden
Vid lanseringen av bitcoin så beskrevs valutan som ett “peer-to-peer”-betalningsystem som tillåter folk att utbyta pengar utan att gå igenom en tredje part, som en bank.
Läs även: Jättarna rapporterar – Netflix rasade tvåsiffrigt
Bitcoin används dessutom i form av långsiktiga investeringar, och har under perioder kallats för det “digitala guldet”.
Libra däremot har ett annat syfte. Valutan ska användas vid transaktioner över landsgränser, inom Facebook och kommer backas upp statliga valutor och tillgångar. Detta för att undvika de svängningar som kan ske i de mer traditionella kryptovalutorna, som till exempelvis bitcoin.
Läs även: Nasa-chefen: “Det kan finnas ton och åter ton av platinametaller på månen”
Många i branschen har kallat Libra för ett “stablecoin”, just för att den ska bibehålla en stabil nivå.
Sammanfattningsvis kan man säga att bitcoin är ett fullt decentraliserat, offentligt system, utan krav på särskild behörighet bortsett från framförallt en dator och internet.
Bitcoinvalutan svänger dessutom mycket i värde. Libra är ett decentraliserat, men ändock mer centraliserat system, med utvalda systemanvändare i form av organisationer, och kan dessutom backas av utbud och efterfrågan.
Det man menar med utbud och efterfrågan är att Facebook och partnerbolag som är investerade i projektet kan anpassa utbudet efter efterfrågan och således kontrollera att priserna inte svänger mycket. Även här finns det skillnader. Det finns endast ett visst antal Bitcoins som kommer skapas, närmare bestämt 21 miljoner och således kan priset inte anpassas efter marknadens efterfrågan.
3. Olika regleringsfrågor
Den regulatoriska debatten är en knepig sådan, då den ursprungliga idén med kryptovalutor handlade om att minska stegen mellan privatperson, andra och tredje part i transaktioner, minska tillsynsmyndigheter samt öka skyddet för den personliga integriteten.
När man talar om reglering av kryptovalutor så är det lätt hänt att klumpa ihop den ‘privata’ libra med andra ‘publika’ kryptovalutor som bitcoin, som inte regleras av en central part, bortsett från handel av valutan.
Den regulatoriska biten för Libra är inte helt fastställd. Bara i veckan har många världsledare talat ut om essensen av en rimlig reglering för Libraföreningen, som nu består av 28 medlemsorganisationer. Man hoppas på att nå 100 medlemmar innan den officiella lanseringen år 2020.
Oavsett hur regleringsfrågan slutar för Libra, så är det ett instrument som kommer påverka den globala ekonomin, menar experter, som representerar både för och emot-parter i frågan.
Läs även: Generation Z – framtidens framgångsrika kvinnliga entreprenörer?
